Innan tävlingen:
Liksom förra året är planen att köra bil ner till Holland, det är dryga 100-110 mil. Lite halvjobbigt men med tanke på att tävlingen spelas på dual patterns (2 olika oljeprofiler), så väger möjligheten att få med sig mer material tungt. Profilerna i år är 46 fot (vänsterbanan) och 33 fot (högerbanan), med 13 fots skillnad är det ganska tungt att flyga med 4:a klot. Jag kan lova att det blir fler i bagaget på bilen!
10 bollar blev det och 13 timmars resa! Holländare och Tyskar har rätt dålig koll på vinterväg hållning, helt och mycket trafik (suck)! Men resan gick i alla fall ok, ska bli rätt skönt med lite sova nu!!
Min arsenal för denna tävling:
Globe ball (plast)
Natrual (urethane) - kortolja
Desperado (urethane) - kortolja
Stomp - kortolja
Wild Ride - kortolja
Hy-Road - långolja
C-System 3.5 - långolja
920A - långolja
Break Point - långolja
Virtual Gravity - långolja
Kvalstart 1:
Då var start 1 genomförd och det blir väl ett ok som betyg. Spelade nog ganska rätt men långt ifrån riktigt bra. Det kändes lite som om gårdagens långa bilresa satt lite i benen.
Profilerna som ligger är inte alls omöjliga, men hallen kan ställa till lite problem. Det är ganska ojämnt mellan banparen och sedan är ju hallen som den är, för er som inte varit här kan jag försöka förklara. Först och främst är det 2 höga trappsteg upp till ansatsen, sedan är det både pelare och väggar både här och där. Det gäller verkligen att fokusera på bowlingen och inte allt annat!!
Den långa profilen är 46 fot och till en början väldigt snabb, jag valde att attackera den med min Break Point tajt runt 3:e pil. Det blev den bollen som rullade hela tiden, på slutet var jag dock inne och spelade runt ribba 22. Överlag var det på den långa profilen som jag hade mest problem, hade lite svårt att svinga fritt.
Den korta profilen var mycket mjukare än jag upplevt den hemma, här valde jag att spela med Seismics nya urethane boll, Desperado. Den läste banan väldigt bra och hade inga större problem att välta twister pinnarna. Jag samlade ihop mina serier mellan 203 och 241, totalt 1339 och just nu en 4:e plats. Dom Barret och Osku visade dock att det är möjligt att skjuta väldigt högt, 1491 respektive 1475!
Mina 1339 räcker helt klart till final, men topp 16 får 2 bye (topp 8, får 3 bye) i Söndagens finalspel och då räcker nog inte mina siffror. Så i morgon blir det ett nytt försök.
Kvalstart 2:
Väl på banorna igen (bana 1-2) fick jag en ganska tuff start, jag tyckte att jag spelade mycket bättre än igår. Men käglorna tyckte annat, efter att ha lämnat 8:an på smäll och haft lite allmänt små tungt avslutade jag första serien med att lämna 7-10 i sista rutan. 192 var inte riktigt den start jag hoppats på, men det skulle vända ganska snart. För när jag lämnade bana 1- 2 lämnade jag också dålig carry bakom mig, 279 blev det i serie 2!! Helt ok i serie 3 också, 247 och 717 efter 3. Men så lätt skulle det inte fortsätta, i 4:e strulade det till sig ordentligt. 2 hål de första 5 rutorna och totalt 5 gånger 10:an kvar. Tunga 173 och "bara" 890 efter 4:a, ett riktigt slag i magen.
Då kändes det skapligt mycket bättre att jag lyckades komma tillbaka och avsluta riktigt bra. Jag bytade boll på lång från min Break Point till C-System 3.5, det gjorde att jag fick loss 10:an lite bättre och min Desperado rullade fortsatt bra på kort. 247 i 5:e och inför sista rutan i 6:e serien behövde jag 9 spärr, strike för att gå om 2 man och ligga 3:a. Vilket var precis vad jag lyckades med, 4:an kvar efter första bollen. Spärrade den och satte ett mycket välbehövligt kryss för att landa på 1374 och just nu en 3:e plats!!
Man vet aldrig, men det ser ju rätt bra ut för att fixa topp 8 och få hela 3 bye (garanterat topp 16) i finalen!!
Troligtvis blir det inga fler försök, om inte siffrorna sticker iväg ordentligt de närmaste starterna.
(Blev 4:a i kvalet och fick alltså 3 bye i finalen!)
Final:
Efter ca 110 goa mil är man nu hemma igen! Trött, förkyld och besviken!! 
Finalen blev nämligen inte alls vad jag hoppats på, 2 serier sedan packa bilen
. Det är inte vad man ser framför sig när man kliver upp på finaldagen, man kan dock undra hur dumma final formaten får bli innan någon (EBT) sätter stopp för dem. Jag vet att det låter dumt att gnälla, jag har ju själv valt att ställa upp i tävlingen och jag visste förutsättningarna innan. Men ändå är det så surt att spela bra i kvalet och sedan bara få 2 serier på sig i finalen, det är så himla lätt att det blir som det blev för 6 av de 8:a bästa spelarna från kvalet. Det var nämligen bara 2 av oss i topp 8:a som lyckades ta sig vidare!
Under hela finaldagen (6 finalomgångar) spelar 4 spelare per banpar 2 serier och de 2 bästa går vidare, när topp 8:a kommer in har de andra 8:a precis spelat en (eller flera) omgång och är varma i kläderna, känt på banorna och heta då de precis gått vidare. De 10 minuterna vi får att komma in i samma "stämning" räckte inte för mig i alla fall, men nu får det vara nog med "dåliga" bortförklaringar.
Som ett antal tävlingar innan denna spelar jag inte riktigt tillräckligt bra för att vara med och slåss om segrarna, lite spända slag och något skit slag här och där sätter stopp för detta. Under dessa 2 serier lämnade 4:an, 7:an och 10:an sju-åtta gånger, det är inte bara otur! Dessutom slog jag 2 riktiga skitslag, ett i rännan på kortoljan och ett mitt på som lämnade ett 5 hål på långoljan.
Surt som fasen, men det är väl bara att jobba vidare och försöka fundera ut var problemet sitter. Ska försöka lösa det tills det är dags för nästa EBT tävling i Frankrike, i mars månad.
Jag slutade alltså på en 16:onde plats i denna tävling som vanns av landslags kompisen Dennis "Dempa" Eklund, stort grattis Dempa!!!
Martin Larsen
2010-02-15