Dags för Ranking final i Jönköping, precis som under VM gäller 6 klots regeln, men till skillnad från VM är det 4:a profiler. Inget lätt val alltså!

Men så här ser min väska för helgen ut:
Storm - Natrual (urethane)
Brunswick - C-System 2.5
Storm - Hy-Road
Storm - Special Agent
900 Global - Break Out
Storm - Prodigy

Serie 1-6, Atlanta 38 fot:
Det blev alltså medium profilen från VM som vi spelade det första passet under årets SRC, Atlanta 38 fot. Den profilen ställde till med mycket bekymmer under VM, men snacka om att samma profil kan kännas annorlunda i olika hallar!!
I Jönköping spelades den mycket snabbare, det fanns mycket mer glid ibörjan och mittdelen av banan. Jag valde faktiskt att börja med urethane från kanten, efter ca 1 1/2 serie bytte jag till Break Out och spelade med den runt 2:a pil i en serie. Började riktigt bra med 2 x 230, sedan fick jag problem efter att ha flyttat från banan 1-2 till andra änden (bana 19-20). 170 efter några mindre bra justeringar, men sedan gick det stadigt uppåt. Testade Hy-Road några slag innan jag bestämde mig för att flytta in i mitten av banan med Prodigy. Avslutade 200, 230, 260!! Gick imål som 3:a på 1360 efter Erik på 1370 och stor spelande Tore, han dundrade in 1474 med MEGA skruven de sista serierna.
So far so good!!

Serie 7-12, US Open 40 fot:
För 2 år sedan spelade jag SRC här i Jönköping och det var en av de första gångerna som US Open profilen användes i Sverige under tävlingsspel. Jag spelade riktigt bra, ca 1350, grymt nöjd. I år kanske jag har lite mer kunskap, men de 1337 poängen jag fick ihop känns fortfarande riktigt bra. 
Jag valde att börja spela med C*System 2.5, rakt över ribba 12, hade lite flyt med att de flesta spelarna runt mig också höll sig i den regionen. Efter 3 serier var jag fortfarande inte innanför ribba 17, ca 40 över och helt ok spel. Kanske ett par mindre bra beslut, men fortfarande bra spel. Avslutningen blev bättre, bytade boll till Prodigy och flyttade in spelet innanför 4:e pil. Då lossnade det ordentligt, jag svingade bollen bättre än på länge och avslutade med 2 serier över 240!!
Gick av i knapp ledning efter att Tore haft lite motivations svårigheter.

Serie 13-18, Turn Pike 41 fot:
Ny profil för min del, har aldrig slagit ett slag på den. Men efter att ha spelat på den känner jag helt klart igen tendensen från ett par av tävlingar på PBA-touren. Tempo och skruv känsligt (faktiskt nästan värre än US Open profilen), här gäller det att hålla sig till tajta linjer om man inte vill göra bort sig ibörjan. Jag lyckades sisådär med det och hade ca 30 under efter 3 serier, men med mina siffror sedan innan i bagaget var det ingen panik och jag kunde avsluta bra igen. 90 över sista 3 räckte för att behålla ledningen inför Söndags spelet. Återigen valde jag att börja med 2.5 och sedan byta till Prodigy. Eller föresten, hade en lien ann lösning i stora delar av serie 4:a. Då valde jag att ta min ganska matta Break Out och spelade den fårt och rakt från kanten, en möjlig lösning som fungerade ok, men inget som jag tror hade funkat så länge. Kanske för Walter Ray???

Serie 19-22, Mexico City 45 fot:
Som väntat blev den sista profilen samma som den långa under VM i München, men Mexico profilen spelade inte heller den samma som i Tyskland. Återigen var det mer glid och kick i Jönköping, det gjorde att siffrorna blev lite högre men fortfarande hade de flesta spelarna problem. Själv hade jag lite små svårt att motivera mig, men tyckte jag lyckades ok med att hålla spelet uppe. Jag började spela med Break Out, bytte till Special Agent i andra serien och på slutet använde jag återigen Prodigy. Landade på 855 och tappade tät platsen till Robban Andersson som dundrade in 948 och gick förbi mig med 14 pinnar.

Cupspel, Mexico City 45 fot:
Som enda bonus för att Robban var bäst under hela 22 serier fick han välja vilken profil som topp 16 skulle spelas på och valet blev Mexico City.
Ett val som kändes ok för mig, själv hade jag dock valt US Open. 
Min första match blev mot klubbkompisen Hagelberg och den såg ut att bli en riktigt mumsbit efter att jag tog hem första serien och ledde stort i 5:e rutan i andra. Men då vaknade "junioren" till och satte dit 4:a raka kryss samtidigt som jag slarv tömde en ruta, men jag fick ändå chansen att stänga matchen i ruta 9 och 10, en chans jag tog! Alltid skönt att vinna första matchen, ändå bättre med 2-0!

I topp 8 fick jag möta nästa klubbkompis (inte så konstigt, vi var 7 i topp 16), denna gången Världsmästar Årup! Dessutom på den profilen han och Paulsson spelade hem 2-manna guldet. Bana 3-4:a var dock inte helt kul efter att Robban och Kim Andersson spelat sin 3 seriers match där, de hade problem och testade av stora delar av banan. Jag hittade heller inget bra spel på de 5 minuter vi fick träna, därför drog jag en rövare och flyttade ut spelet på kanten. Vilket inte är normalt på 45 fots profiler.
Jag visste inte om det skulle bli en flopp eller ej, men jag är glad att jag vågade för det visade sig mer förlåtande där ute än inne i banan där Årup spelade. Vinst med 2-0 igen, riktigt gött!

Semi dags, där stod Eric Sjöberg för motståndet. Nu var det nyoljat igen och jag trodde nog vi skulle lyckas "öppna" banan bättre än vi gjorde. Vi hade problem båda två, men jag lyckades hålla rent mer. Inte speciellt mycket strike, men det behövs inte alltid i cupspel. 192, 201 räckte för en ny 2-0 vinst! 

I min andra Ranking final lyckades jag ta mig till final igen, tyvärr lyckades jag dock inte göra om bedriften att vinna. Årets SRC vanns av dansken!! Jesper Agerbo. Han slog mig med 2-0 efter att jag spelat som en Sk-t i första serien, slog knappt ett bra slag när jag försökte spela banan precis innan för Jesper. Efter 172 i första beslöt jag mig för att testa att flytta ut spelet igen till 1:a pil, beslutet var helt klart bra. Men tydligen bara i 9 rutor, Jesper satte nämligen en trippel i ruta 10 för att tvinga mig att täcka sista rutan. Vilket inte skulle vara några problem, men det var det!! Jag drog iväg ett riktigt skit slag och missade 1:an till höger, lämnade 1-2-4-10 och missade den. Bedrövligt dåligt!!
Synd att ett slag ska förstöra en så bra helg, slog jätte många bra slag under helgen, men ett för lite. All heder till Jesper, han spelade bättre än mig, men för det behöver jag väl inte bjuda honom på hans livs första seger!! Fy skäms Larsen

Om ett par dagar känns det nog ok, nu blir det till att träna vidare på den "nya" släpptekniken. Nästa tävling blir på Europa Touren, Vienna Open i månads skiftet.

 

Martin Larsen
2010-08-30

« Tillbaka