Befinner mig nu i Foutnain Valley söder om Los Angeles, helt klart ett behagligare klimat än hemma just nu (ca 20 grader). Det har varit mycket resande de sista dagarna med flyg till Las Vegas och sedan 4 timmar bil från Vegas till västkusten. Träning: Kval: Final, topp 24: När man går in i finalspelet som sista man har man ju inget att förlora, bara att sikta uppåt och det var precis vad jag gjorde. Jag snittade 250 de första 5 serierna och då ska man ju inte gnälla, men! När banorna blir så här lätta gäller det att ta vara på alla chanser man får att skjuta "riktigt" höga serier och tyvärr gjorde jag inte det. I ett par av serierna avslutade jag med mindre bra slag och potensiella 270 serier blev 250. Nu hade jag ändå lite flyt med mina motståndare så lla de 5 första serierna räckte till seger och 30 bonus pinnar. Skapligt start alltså, 5 av 5 vinster och det var nära att det kunde blivit 6 av 6. Men tyvärr slutade min Outlaw att slå strike och jag testade då en ny borrad Modern Marvel, den såg bättre ut men jag fick ingen kanon koll på det banparet. Samma sak var det dock för Josh Blanchard som jag spelade mot. Inför sista rutan hade jag allt i egna händer, jag behövde första strajken i 10:onde. Tyvärlämande jag då 2-8-10 för andra gången (första gången i kvalets sista ruta) i ett viktigt läge och det blev torsk. Men detta passet tog mig från 24 till 11:e plats. Andra delen av matchspelet blev en riktigt höjdare där jag tog tillvara på fler chanser än i första. Jag började dock med att ge bort första serien till Stuart efter att ha satt upp ett stort hål i 11:e rutan, 265 och förlust. Men min härliga Outlaw rullade på fint och i 2:a serien satte 6 goa kryss på slutet för att slå Denny Wiseman, därefter ytterligare 12 trevliga kryss för att slå min första 300-ing i ordinarie PBA tävling!! Tyvärr slutade den raden efter 2 kryss i serie 4:a, men 20 raka kryss hjälper till i jakten på en stegfinal plats. 258 i 4:e och vinst. Sedan blev det problem, min boll började svänga för tidigt och när jag flyttade in lämnade jag 10:an kvar. Då var det dags för nästa nyborrade boll, en Bandit! Räddade 5:e serien till 224, dok inte näre vinst men ändå skönt att rädda en serie. Inför 6:e serien flyttade jag från låga delen av hallen till höga, vilket visade sig vara helt ok. En lite för hård boll ifrån min andra 300-ing för dagen, för tredje gången 2-8-10 kvar. Men 297 tog mig upp till en bra 4:e plats, 1581 på dessa 6 var ju inget skämma över heller. Nu var det "bara" en utjämnings serie kvar, jag mötte 3:e seedade Duke och hade 70 pinnar ner till Weber på 5:e plats. Efter några minuters träning bestämde jag mig för att spela Hy-Road, den såg bättre ut än Bandit, ett beslut som kanske kostade mig en stegfinal plats. Duke spelade riktigt bra och gav mig aldrig någon chans för att jag började lite stelt. Men efter 4:a kryss från ruta 4:a kändes det bättre och jag var nöjd med slaget i ruta 8:a också. Men men men, något gjorde att bollen inte ville svänga tillräckligt, kan tyvärr inte säg om det var lite hårt, kanske aningen innåt, vet f-n inte slaget kändes bra och ändå lämnade jag den f-rbannade 2-8-10 igen!!! Jag lämnade den uppställning totalt 5 gånger i denna tävlingen, men den kostade mig chansen att vinna. Jag fick ändå en sista chans då Pete lämnade 10:an kvar i sista rutan, då behövde jag dubbla, tyvärr gjorde jag samma sak. 10:an kvar och rullgardin ner. Svårt att vara glad för så många bra slag när man skulle behövt ett till!!
|
Martin Larsen |