Serie 1-6, Vargen 40 fot:
5/6 delar ok och 1/6 ej ok, det blev resultatet av första passet här i Västerås. Det kändes som jag hade det mesta under kontroll, började med Marvel Pearl och hade lite över 700 på låga sidan av hallen, utan att spela jättebra. När vi bytte till höga sidan blev det lite trubbel, men räddade ändå 220 med IQ Tour Pearl. Sedan kom den dåliga 6:e delen, ett fel klotval och 2 skitslag resulterade i 170. Jag valde att testa Hy-Roaden men det tog mig för många slag att inse felet. Den gled ner för långt och blev för känslig. Bytte till IQ Tour i sista serien och slog 230 trots ett par mindre bra rutor mot slutet.
Profilen (Vargen) kändes lite torrare här men den spelade ändå som vanligt, började mellan 2-3 och slutade lite innanför 4:e pil. 1343 blev det för min del, lite besviken på skit serien i 5:e men ändå ok med i fältet. Tror jag ligger topp 10 efter dessa 6 serierna. Det är ett långt format och nummer ett är att inte jaga, bara hålla fokus uppe och ta ruta för ruta.

Serie 7-12, Björnen 42 fot:
Precis som på Vargen började jag bra på låga delen av hallen. Jag höll på att gå i fällan att spela för långt in i banan, då med min Disturbed. Men efter ett par rutor tänkte jag till, tog min Marvel Pearl och flyttade ett par ribbor höger. Det var ett mycket bra drag, spelade ok och fick med mig käglorna fint. 729 efter 3 serier men sedan kom problemen igen på höga delen av hallen. Kan inte riktigt sätta fingret på varför jag inte får med käglorna där men mina klot rullar inte igenom kägelhögen på samma sätt som på den låga sidan. Jag testade lite olika men till slut blev det Defiant Soul som räddade till sifrrorna lite.
Det blev 3 pinnar mer än igår (1346) och det tog mig upp till en 3:e plats i totalen.

Serie 13-18, Räven 38 fot:
Det kom inte som en skräll att siffrorna skulle skjuta i taket på denna profilen. Den är ju helt klart den vänligaste av de 5 olika elitserie profilerna och det märktes kan man säga. Trots en serie på 199 gjorde jag 1477, men då tappade jag 37 pinnar till Dempa som verkligen spelade bra trots något litet knas i ryggen.
Jag började spela med Defiant Soul runt 2:a pil, bytte till Disturbed i 2:a serien och sedan var det en av mina IQ Tour bollar som kryssade på frsikt i slutet av passet. Detta var efter att jag återigen fått problem uner flytten från låga till höga sidan, men äntligen hittade jag en boll som ville strajka på höga sidan också! Det var verkligen tur för det gjorde att jag kunde behålla kontakten med Dempa som nu leder med 36 pinnar före mig och jag är 91 pinnar före klubbkompisen Jesper Larsen.
Robban var cuten innan detta passet och han slog 1340 vilken räckte precis för att han skulle behålla den 16:onde platsen.

Serie 19-24, Älgen 44 fot:
Trots ett inte allt för bra pass (1306) lyckades jag klättra upp till en andra plats, faktum är att jag var väldigt nära första platsen och chansen att välja banprofil inför Round Robin spelet. Allt jag behövde göra var att spärra sista rutan och jag lämnade då 2-4 kvar, borde vara en ganska enkel spärr men jag lyckades (lite tackvare att käglorna flyttat sig) att klippa av 2:an från 4:an! Det gjorde att Dennis fick äran att välja underlag istället. Ärligt talat gjorde det mig inte mycket, vi hade nog ungefär samma syn profil valet.
Siffrorna i detta passet kanske blev lite lägre än jag trott, kanske berodde det på den tidiga morgonen efter den sena natten?? För min egen del kändes spelet lite ostabliare än innan, jag fick lite mer hål när jag missade och serierna flög mellan 230 och 200 hela tiden.  Jag använde Distrubed, Marvel Pearl och Defiant Soul.

Serie 25-32, Round Robin på Björnen 42 fot:
Nu skulle det avgöras, matchspel med 30 pinnar i bonus, då kan det svänga fort i resultat listan. Dempa valde att vi spela på Björnen och den profilen hade jag nog också valt. Det fanns lite tankar på Vargen också, men Björnen känns lite tuffare och jag ville helt klart spela på en profil där sifforna skulle vara lite lägre. Risken med en lättare profil är att någon skulle hitta ett kanon läge och skjuta jätte högt, då kändes det bättre med lite "gnetigare" förhållande.
För Dennis del kändes det nog som ett fel val efter ett par serier för han hade stora problem då, för min egen del kändes det desto bättre. Min Marvel Pearl rullade stabilt och jag spelade tillräckligt bra för att kunna hålla de tajta linjer som krävdes i början. Jag vann första matchen när jag strajkade i sista rutan, förlorade andra då jag fick 10:an i sista rutan, efter det flöt det på bra hela vägen. Jag spelade bra, tog bra beslut (bytte till en annan Marvel Pearl med pinnen över fingrarna i 4:e serien) och kunde vinna match efter match. Jag hade också lite mylla att ingen slog några riktigt höga serier mot mig, det gör ju saken lite lättare. Efter 7 serier hade jag vunnit alla utom en och hade alla serier mellan 218 och 256, det var ingen annan som kunde hänga med i det tempot vilket gjorde att jag hade hela 190 pinnar ner till Tomas inför utjämnings serien. En rätt trevlig känsla att kunna glida i mål som Svensk Mästare utan att behöva vara nervös eller orolig!! Det blev bara 193 i sista men vad gör det, jag fick stå överst på pallen och lyssna till "Du gamal du fria" och det är värt en hel del!! Underbart!!! 

Tusen tack till Storm Bowling Products som ser till att jag har de bästa kloten som finns, till Jocke Ek och hans medarbetare och till min älskade familj som jag längtar efter så fort jag åker hemifrån!!
 

Martin Larsen
2013-04-01

« Tillbaka