Innan avresan:
Såklart spännande med US Open, men det finns tyvärr några men.
Det kommer bli en tuff och ganska "bökig" vecka, under kvalet ska vi spela 3 dagar med 8 serier per dag i 3 olika bowlinghallar för att kvala in gäller det att vara ibland de 25% bästa (tex topp 50 om det är 200 spelare).
Profilen är 38 fot lång och helt platt från vänster till höger, tuffare än så blir det inte och som sagt på 3 olika hallar.
Söndagen den 21/7 är träning, ingen vanlig tränings dag. 2 timmar på varje hall från kl: 08:00 på morgonen till 18:00 och som inte det var nog är det pro-am på kvällen!! Här gäller det att ha bra koll på mat och inte spela ihjäl sig utan att ta vara på slagen! 

Träningsdagen:
Söndag den 21/7 gick inte till historien som den smidigaste träningsdagen i min karriär, troligtvis mer åt andra hållet!
Kom till hotellet 23:30 tiden och väckarklockan ringde 06:00 och 23:30 slog huvudet i kudden igen och då hade vi hunnit med 3 träningspass på 2 timmar i 3 olika bowlingahallar som ligger ca 30 min ifrån varandra och som lök på laxen också spelat en pro-am efter det! Man luktade inte hallen efter det passet!!
Profilen är 38 fot och helt platt, helt klart riktigt j-vligt!! Som inte det var tillräckligt så den ena hallen indelad i 3 olika 16 banors delar och det verkar skilja en del mellan dessa också. Jag tror helt klart att siffrorna i år kommer vara ännu lägre än de förra åren. Vilka bollar som rullade bäst var också lite olika från hall till hall, i början känns det som att det bara gäller att försöka hålla sig ifrån problem så mycket som möjligt. Spärr är sällan så mycket vårt som under US Open veckan. Vi kommer att se en del slag som missar 1:an åt vänster och säkert ännu fler som tar 3 i hörnet, för kanten ser inte het ut och det kommer göra att folk väljer spela längre in, missar man då vänster med lite fel klot kan det bli 3 i andra hörnet. Låt hoppas att jag slipper detta!!
Tålamod är en bra egenskap, ska försöka koppla det huvudet idag!!

Serie 1-8, Columbus Western Bowl: 
Från att ha känts sig ganska duktigt efter att jag vann i San Marino förra veckan tog det bara ett par serier till att man undrade varför man är här?? För att få ett kvitto på hur dålig man är??? De första 2 serierna var frunktans värda, jag hade noll koll och bollarna kunde haman var som helst (dock ej 3 i hörnet eller vänster övrigt någon gång). Det blev ändå 2 serier runt 180 och det kunde varit värre. Efter lite diskutioner med Schlemer om kloten blev valet IQ Tour och det visade sig hjälpa mig en hel del. 204 i nästa serie och sedan 2 serier på 240 även serie 6 var ok på 216. Nu var jag helt plöstligt 62 över och det kändes som detta skulle kunna bli rikitgt bra, så får man inte känna när det är US Open.
Trots en dubbel med en gång i serie 7 blev det bara 146, 5 strike och 5 tomrutor kändes allt annat än bra. Gjorde kanske fel när jag tog Daggern istället för att gå till Hy-Road Pearl som jag valde att spela sista serien med. Med det kan vara väldigt lurigt att veta om det är någon bana som är konstigt eller om det är fel klot. Jag avslutade iallafall bra, 246 (då som väntat på denna profilen inne vid 6:e pil) med lite mylla och totalt 54 över för dagen. Vilket jag är rätt nöjd med, efter den starten kändes det rätt segt och så att få sig en sådan käftsmäll i 7:e serien efter att jag spelat upp mig kändes ännu tyngre. 
Nu är det vilo dags, snart 8:a nya serier i en annan hall.
Till slut måste jag ju bara nämna att klubbkompisen Belmo sköt 1969 och f-n vet hur han bar sig åt men det är helt sjukt, på gränsen till omöjligt!!

Serie 9-16, Holiday Lanes: 
Jag valde att testa IQ Tour från början i detta passet, det var den bollen som rullade bäst igår. Men tyvärr blev det inte mycket bättre resultat, jag tycker banorna är väldigt svåra i början och har än så länge inte hitta något komfortabelt spel. I det sista passet blir det andra klot, är inne på att testa Marvel S och spela lite hårdare.
Jag gnetade vidare utan att spela riktigt bra och precis som i första passet gick jag på en riktigt mina när det började kännas som jag hade koll på banorna. Gjorde 221 i 4:e serien och så träffade jag ett ändbanpar i nästa serien som jag bara inte kunde träffa fickan på, 3 slag som var 9 eller bättre, då blir det svår spårrat och boom så var det 150. Det är så lätt hänt och det tar rätt hårt i huvudet. Men jag lyckades i alla fall komma tillbaka och avsluta passet ok, gjorde 40 över sista 3 och totlalt blev det 1580. Absolut inte vad jag önskat men det var på väg att bli sämre än så ett tag, tackvare sista seriena är jag fortfarande över pari och innanför cuten efter 2 dagar. Men jag behöver helt klart kliva upp ett par steg om jag ska vara med och leka med dessa grabbarna mer än 3 dagar.
Belmo fortsätter vara omänsklig, om man tittar andra hållet så har tex Barnes inte pari efter 2 dagar och jag spelade ganska nära Mike Machuga under detta passet, han avsluta med 400 sista 2 för att göra 1400. Det säger en del om hur lurigt det kan vara.
Cuten var 15 över pari efter 2 dagar så min gissning innan vi började på att man kommer gå vidare på 200 i snitt kommer vara väldigt nära sanningen.

Serie 17-24, Wayne Webb´s Columbus Bowl:
Min plan var att använda lite stakare klot och försöka få lite mer marginaler med dem, inte skruva mer utan få de att rulla mera (inte glida och kicka). Min Marvel S med pin under fingrarna kändes bra på träningen och det är lätt att bli ordentligt arg på sig själv när man inte klarar av att slå så bra slag bara för att träningen är över. Med lite tur och någa bra slag på slutet blev det i alla fall 189, det var ju givervis ingen dröm start men som sagt det kunde varit värre. I nästa serie började jag släppa bollen lite bättre och samtidgt lite marginaler i banan, då kom också siffrorna. Bättre och bättre spel och lite marginaler på min sida, 224 i andra serien sedan 214, 237 och 259!! Skönt att istället för att vara rädd för att missa cuten (topp 65) kunde jag istället börja sikta upp mot 24:e platsen!! Så långt hade jag bara spelat med min Marvel S, men nu började det bli torrare och jag fick prova mig fram innan vi hitta rätt med Marvel Pearl. 187 i 6:e och sedan 247 i 7:e efter att ha chansat med ett bollbyte (Dagger) i 9:onde rutan som gick hem!! Nu ville jag bara avsluta bra, allt kändes bra men sista banparet var inte alls lika de andra. Det svängde lite tidigare och inte lika mycket på slutet, var ändå nära att lösa det men avslutade tyvärr med en tomruta. Lite tråkigt på en annars så bra dag, men grymt nöjd med dagens uppryckning. 1741 tog mig upp till 24:e plasten, det gäller att hålla sig kvar där eller varför inte öka imorgon.

Cashers round, serie 25-30:
Äntligen lyckades jag få till en ok start, 450 första 2 serierna kändes riktigt lovande. Jag spelade med min Marvel S idag också men banorna ändrades mycket mer och fortare nu när det var bättre spelare på alla banor så i tredje serien började det strula lite, en blandning av att jag borde bytt boll och att jag slog ett par skit slag. Men på något sätt lyckades jag hålla tätt och göra 200 i den serien också. Så blev det inte i 4:e serien, vänster banan och jag kom inte alls överns. Tre tomrutor på den banan och ingen dubbel, 161 kom inte i ett bra läge!! Nästa banpar var verkligen torrt, följde efter Rash och Barrett, de loftade vänster rännan och jag fick lite dåliga vibbar. Helt klart nöjd med en helt täckt serie och 217 där, nu var jag precis runt cuten inför sista serien. Tack gode gud för att det sista banparet var bättre, mer häng och min Hy-Road Pearl rullade kanon. Trots dubbel slussen i första rutan och 4-6 i 9:onde blev det 241 då jag kryssade alla andra slag!! Så in i bängen skönt att fixa det!!
Att klara topp 24 i denna tävlingen är verkligen inte lätt, så nöjd att jag nu får chansen att kämpa om stegfinal platserna. Kanske inte så många kvar för Belmo (han spelar sin egen tävling, helt sjukt) har ju redan reserverat en, men på 24:a serier med bonus kan det hända en hel del.

Round Robin, serie, 31-38:
Tyvärr blev det inte alls som jag hoppades, jag lyckades inte växla upp mitt spel till någon bra nivå. Spelade för dåligt och hittade aldrig någon "comfort zone", fick hela tiden hålla på och byta boll och linjer. Det är också det som är svårast med Round Robin, man flyttar till olika delar av hallen och följer olika spelare, banorna blir väldigt olika. Men överlag så blir spelet väldigt långt in i banan då de flesta har mycket varv, tex fick jag spela en serie direkt efter Belmo och Rash, den serien kryssade jag första gången i ruta 8:a tror jag.
Som sagt, riktigt gnetigt spel och inga höga serier. 1618 och 3 vunna matcher, alla serier mellan 180 och 220. Det tar på båda kropp och knopp att hålla på och spärra så mycket så låt hoppas jag kan spela lite bättre idag!!

Round Robin, serie 39-46:
Detta blocket kändes helt ok, jag spelade överlag sett mycket bättre tekniskt och kunde också vinna en del matcher. Det mest nämn värda som hände var min första serie mot Osku. Jag tänkte testa något nytt på nyoljat och det började med en kanon strike, de 4:a nästa rutorna var nog de 4:a sämsta rutorna på hela tävlingen. Jag spred första slagen så folk undrade nog var min vita käpp var och spärr försöken höll samma om inte än värre klass!! 4:a tomrutor irad och jag kände mig väldigt, väldigt liten och tänkte att detta kommer bli den längta dagen i min karriär. Jag bytte då tillbaka till min Marvel S som jag spelat med mesta delen av serierna på nyoljat och började som tur var strajka, faktsikt hela vägen till 12:e rutan och gjorde mitt livs konstigaste 200:a serie!! Det tvingade Osku att dubble i sista rutan för att slå vilken han gjorde, men den avslutningen räddade hela min dag!

Round Robin, serie 47-54:
Målet med detta passet var att fortsätta spela bra och försöka ta mig upp närmare topp 10, jag spelade också stabilt men tyvärr på en 10-20 pinnar för låg nivå för att kunna klättra så mycket. De första 6 serierna var alla mellan 195 och 217, den sjunde vann jag trots att jag bara slog 183. Så inför utjämnings serien som jag spelade mot Osku var jag nummer 14, tyvärr var det banparet väldigt torrt och jag lyckades inte bemästra det. I frustration brände jag min andra enkelkägla för veckan och det kostade mig ytterligare en plats, det blev en 16:onde plats och är det i någon tävling man ska kunna vara nöjd med en 16:onde plats så är det väl denna.
Jag har nämnt det innan, alla som spelar bowling på landslags nivå skulle testa på att spela US Open, det liknar inget annat. Efter en träningsdag på 6 timmar och sedan 5 dagar med 54:a serier kännar man sig ordentligt mör i kroppen och längtar väldigt mycket hem till familjen.

Till sist vill jag tacka för stödet från alla där hemma, jag vill också tacka Storm som hjälper mig med materialet. Storm bollar är utan tvekan de bästa som finns just nu, ett bevis på det är att alla 4:a tjejerna och alla 4:a killarna som gick till TV-final spelar med Storm klot!! Ibland killarna var det 12 av de 17 bästa som kastade bollar med en blixt på!! 

 

Martin Larsen
2013-07-27

« Tillbaka