Start 1 och 2:
Suuuuck, ytterligare ett år med en tung start i denna tävlingen. Tyvärr känns det som min förkylning och brist på träning har satt lite för tydliga spår, banor som för många verkar vara hur lätta som helst känns inte alls så för mig.
Alldeles för många dåliga slag och ingen känsla för vad jag ska göra med bollen, några enstaka ok serier men inte ens i närheten av vad som krävs.
Bara att hoppas att en natts sömn ändrar på saken, jag måste helt klart vakan upp som en ny bowlare imorgon om det ska bli något finalspel i 2016 års AIK International.
Start 3 och 4:
Som tur var spelade jag betydligt bättre under dagens 2 starter, dock inte så bra så jag kunde manipulera banan och spela den där det verkar som mest gynnsamt (rakt mellan 1-2). Det blev 1372 och 1399, starterna påminde omvarandra en hel del. Inga serier under 200, 1 riktigt bra i varje start och något banpar med lite strul. Det saknades helt enkelt det där lilla extra för få till de längre strike följderna som behövs när cutten blir 1434, men både dagens reultat var tillräckligt för att nå semifinal (1370).
Som sagt, bättre teknik men inte det bästa boll och linje valen.
Semifinal:
56 eller 53 spelare blev det, 6 serier kl: 22:30 på kvällen/natten och bara 12 vidare. Det är ingen semester det här, måste erkänna att det känns i kropp och knopp.
Men någonting hände under vilan inför denna semifinal, jag funderade lite mer på hur jag skulle attackera banan och det där raka har jag givit upp nu. Det blev till att matta min Eternal Cell och testa om den kunde ge mig lite mer marginaler, äntligen ett bra drag!!
Jag spelade med den hela blocket och kunde nu göra logiska förflyttningar, trots 2 mindre "hjärnsläpp" (6-0, 2 ggr!!!) kunde jag glida i mål på 1442. Då avslutade jag till och med på banan 1-2 vilket inte är drömmen, men Eternal bollen gav mig det utrymmet jag saknat innan! Det krävdes hela 1379 för att ta en av de 12 platserna.
Nu blir det ett par timmar sömn och så får vi se vad kroppen orkar med imorgon!
Final:
Kan inte påstå att kroppen var direkt positiv till mitt tidiga uppvaknade och när det var dags att bowla igen så blev det inte bättre:-) Många serier med lite vila är tufft, det är mitt jobb så jag ska klara det men jul och nyår tillsammans med förkylningen har satt sina spår.
Jag lyckades i alla fall få igång kroppen och trots några "sne" skott här och där kunde jag byta sida med 739 i bagaget, siffrorna var väldigt höga men när jag sedan sköt 267 i nästa också så såg det riktigt bra ut. Mina 1006 var inte nära att va i topp men bra med i racet. So far so good, min Eternal Cell såg lika bra ut som i går kväll!
Det skulle tyvärr komma annat, tröttheten började kännas. Jag slog fler dåliga slag och visste inte riktigt om det var banan, jag eller bollen som gjorde att strike antalet gick ner?? 214, 215 sista 2 var ju ingen katastrof men jag tappade mark på den avslutningen. 1436 räckte till en 9:onde plats och 24:a spelare gick ju vidare för att spela 4:a serier till så ingenfara på taket.
35 minuters vila var inte nog, nu började jag verkligen känna att kroppen inte löd mina order längre. Dessutom kändes banorna torrare i mitten, jag hade inte alls det hänget som fanns innan vilket medförde att jag behövde ta längre väg till fickan och då försvann täckningen helt. I normalt skick hade jag då kanske kunnat hitta på något annat men nu var det verkligen slut på energi i kroppen. Handen och fingrarna gjorde såklart ont men nu började knä och annant kännas riktigt sega och när mitt läge försvann i banan fanns det ingen back up. Det blev helt enkelt ett riktigt sk-t block, inte helt oväntat men såklart tråkigt slut på allt kämpande.
Jag gjorde inte ens pari på dessa 4:a serier och ramlade från 9:onde plats till 22:a:-(
Sammanfattningsvis har det varit många serier, började skit illa, tog inte det rätta valen av material och linjer vilket gjorde att det blev för många kval serier. Kroppen orkade inte med hela vägen men många nyttiga serier och jag tog mig i alla fall till finalen till slut, 22:a plats, såklart inte vad jag kom hit för men ibland får man rädda vad som räddas kan.
|