Träningen:
Nu är träningen avklarad, som vanligt kommer denna tävlingen att spelas på en 39 fots (31,3 ml olja) profil som är ganska tuff. Ryktet säger också att denna hallen kan vara lurig från banpar till banpar, så mest troligt kommer det inte bli några fantasi siffror. Jag har dock bra minnen härifrån då jag blev 3:a i PBA Players Championship här, jag förlorade då i topp 3 mot Norm Duke och Parker Bohn III.
Kvalet är över 15 serier, 3 dagar med 5 serier per dag. 2 av blocken är på nyoljat och 1 på "burn".
Efter det går 63 (av 417!) spelare plus förra årets vinnare (Jason Belmonte) vidare och spelar 3 seriers matcher där du måste förlora 2 gånger för att åka ur tävlingen.
Jag kan inte påstå att träningen kändes speciellt bra, men återigen när det gäller Masters så kan man spela banan lite överallt och troligtvis kommer det också att spelas lite överallt. Det gäller att spela smart och inte jaga för mycket, hålla ihop spelet och ta vara på chansen när man hamnar på ett bra banpar.
Jag (Jeppe och Osku också) kommer att spela C squad, det betyder nyoljat, burn, nyoljat.
Serie 1-5, nyoljat:
Tyvarr har jag problem med internet pa min dator, hoppas det loser sig efter nasta pass.
Jag kom iallafall ivag bra i arets Masters, stabilt och helt ok spel. Nagra riktiga flyt strike i bra lagen och nagra riktig bra avslutningar gjorde att jag inte hade nagra daliga serier, sista serien kunde varit battre men 116 over pari och en 18:onde plats efter dag 1. Cutten var 57 over.
Jag borjade spela runt ribba7-8 och slutade vid 13-14, att bara flytta 5-6 ribbor pa 5 serier tyderpa att banorna holl valdigt bra. Det var min trotjanare, Prodigy som rullade hela blocket.
Serie 6-10, "burn":
Precis som jag skrev efter träningen är det 2 saker som gäller på tävlingar som US Open och denna, håll ihop spelet när banorna känns tuffa och ta chansen när du hittar läget.
Det andra gjorde jag bra idag, 237, 244 serie 2 och 3 men tyvärr misslyckades jag fatalt med att hålla ihop spelet/siffrorna på de banpar som var svåra.
Min första serie är inte bra, har man 15 minuter träning ska man inte ha 31 i ruta 4:a!!! Så illa så man vill spy, bytade i alla fall från min IQ Tour till Hectic, strajkade alla slag på ena banan men aldrig på den andra (180). Serie 2 och 3 var som sagt väldigt bra (Hectic) och med 60 över efter 3 kändes allt fint! 2 serier senare som ingen av dem innehöll någon dubbel var det inte lika fint längre!!! 2 banpar där jag fortfarande inte vet vad jag skulle gjort, banorna var väldigt olika och jag lyckades aldrig hittade någon bra lösning. Så klart flyter det inte på när man inte vet vad man ska göra och så blir svingen lite stelare, en ond spiral helt enkelt.
Att banorna blir luriga är för mig en gåta, det måste ha att göra med topografi, hallen har det ryktet också att vara väldigt ojämn.
996 blev dagens slutresultat, inte alls vad jag hoppats på men fortfarande ingen fara på taket, mina 112 över mest troligt precis runt cuten efter dagens spel. Så imorgon behöver jag komma tillbaka till första dagens spel och ett hyfsat pass då ska räcka för att kvala in. Men då gäller det att spela bra, man snubblar inte in 50 över på det här.
Serie 11-15, nyoljat:
Detta kanske låter lite konstigt men idag var en sådan dag som jag inte kände mig speciellt stark mentalt (stel och smått nervös), men nu efteråt känner jag mig ganska stark att jag lyckades hålla ihop spelet trots att jag inte kände mig stark.
Jag började spela med Prodigy igen och hade det inte varit för ett skit slag i sista rutan så kanske den serien hade gjort att jag kunde slappna av lite, men ett 5 hål i sista satte stopp för det. 211 istället för möjliga 230-240. Nästa serie var typsik för denna hallen, ena banan svänger mer och den andra mindre, väldigt svårt att ta snabba bra beslut. I samråd med Jim Callahan blev det i alla fall byte till Haywire och 5-6 stav flytt innåt i banan. 183 var ju inget jag behövde men det skulle ändå visa sig att bollbytet var rätt och det var det som räddade mig idag. 236 i serie 3 och 4:a tog mig till 178 över inför sista serien och man skulle ju då kunna tycka att allt var lugnt och i stort sett klart. Men icke, nästa banapar var väldigt annorlunda och jag tömde 2 av de första 4:a rutorna. Värsta känslan när man "bara" ska göra 170-180 för att vara klar, ska man byta boll eller inte?? Det blev inte, flyttade lite till innåt och försöka rulla bollen lite mer för att få den att läsa banan. Men en blandning av bra slag och lite flyt (fick strike på några tunna träffar) så lyckades jag få till 4:a kryss och saken var nu klar, tömde sista rutan men 185 var mer än nog!! 163 över totalt och det kommer att räcka med åtminstånde 20 till godo. En lättnads känsla helt klart, efter 15 serier av hopp och förtvivlan så kan jag nu slappna av resten av dagen!
Cuten hamnade till slut på +120 och mina +163 räckte till en 46:e plats.
Topp 64, matchspel:
Matcherna spelas över 3 serier total slagning, förlorar man en match spelar man nästa på förlorar sidan och skulle man sedan förlora där är det slut. Så man kan alltså förlora en match och fortfarande vinna tävlingen men vägen dit blir bra mycket längre.
Match 1 (nyoljat):
Förlust mot Nick Kruml, 686-702.
En riktigt bra match med bra spel från oss båda, jag låg under med 20 inför sista serien men tog komandot där och ledde inför de sista rutorna. Tyvärr lämnade jag 10:an kvar 2 gånger på vänsterbanan och gav därmed Nick chansen att stänga ute mig, han tog chansen och avslutade med 5 kryss. Det kändes som en riktigt tung förlust, spelade bra och tog många bra beslut men det räckte ändå inte:-( Spelade Prodigy på ena banan och Haywire på den andra.
Match 2 (förlorar sidan, "burn"):
Vinst mot Dick Allen, 682-657.
Nu var det spel på banor där det spelats en match redan och nu rullade min Optimus rätt bra. Den strajkade bra men lämnade tyvärr en hel del hål när det inte blev strike. Det var dock väldigt jämnt inför sista när jag fick problem på vänsterbanan, då blev det just en massa hål! 4-6 i förtsa rutan, strike i 2:a, 7-10 i 3:e rutan, strike i 4:e, 2-10 i 5:e rutan strike i 6:e.
Då skulle man ju kunna tro att det nästan var kört för, men inte riktigt, mitt spärrspel var nämligen ganska vasst! Jag spärrade nämligen både 2-10 och 7-10!!!! Det var såklart ganska knäckande för Machuga och när jag sedan lyckades kryssa lite också så blev det för mycket för honom, jag behövde täckt i sista för atts tänga och satte då en strike!!
Match 3 (nyoljat):
Vinst mot Aaron Lorincz, 611-583.
En match där ingen av oss hade någon bra lösning, banrona kändes väldigt luriga. Inget häng och väldigt känsligt när mans pelade ut bollen. Min räddning hette Tim Mack och Lock!
Min Prodigy orkade inte, Haywire såg ok ut när jag slog kanon slag men inga marginaler. Jag var halvt om halvt på väg till min Pitch Black men Tim tyckte jag skulle testa min Lock, det visade sig vara ett geni drag. Den rullade mycket bättre än de nadra och Aaron hittade ingen boll som såg så bra ut. Slog helt klart ett par ganska bra slag men enna segern hade varit mycket svårare utan hjälpen från Tim.
Match 4 ("burn"):
Vinst mot Bob Learn Jr, 659-559.
EJ Tackett och Tom Smallwood hade spelat på detta banparet innan och jag fick information om att vänsterbanan var riktigt lurig. Jag testade olika bollar på inspelningen och bestämde mig för att spela Marvel S långt in. Men det var olika typ av slag på de 2 banorna och det skulle visa ganska snart att det blev för svårt att upprepa. När jag också såg att Bob hade stora svårigheter så kände jag att det var dags att ge urethanet en chans, jag hade testat ett par slag på inspelningar men aldrig riktigt gillat det, nu fanns det dock inga bra alternativ.
Det blev ett genidrag, trots lite tveksam reaktion i slutet av första serien hade jag bestämt mig och det var 100% rätt. När jag hittade känslan för hur mycket jag skulle dra till den öppnande sig banan för mig och jag började strajka, det gjorde inte Bob. Jag låg under med 30 efter första serien och ledde med 60-70 efter 2!!!
Bob testade allt emn han hade ingen urethane, det blev inte så spännande på slutet men jag kände mig skapligt nöjd med mitt taktik drag.
Match 5 (nyoljat):
Vinst mot Mike Machuga, 658-524.
Urethane eller inte var frågan nu?? Nyoljat hade jag haft ok läge på innan, men detta banparet hade stått i flera timmar eftr det oljades och det kändes allt annat än lätt, valde urethane och hoppades det skulle göra banan stulig för Mike. Ytterligare ett drag som kändes helt rätt, mina 208 i första gav mig 45 pinnar försprång och när jag sedan började med 8:a kryss i nästa så var matchen över. Mike testade en hel del olika linjer och klot men inget såg riktigr bra ut, detta var dagens 5:e match och det kändes väldigt skönt att det blev en lätt match för huvudet började bli ganska segt nu (och nu är det ännu tröttare, läggdags!!).
Match 6, topp 16 (nyoljat):
Vinst mot Walter Ray Williams Jr, 618-610.
Det är såklart lite extra att spela mot en av de bästa någonsin, som tur var har han haft bra mycket bättre dagar på banan än denna dag! Walter spelade inte speciellt bra men hade faktiskt en hel del tur i början, men det höll inte hela vägen. Så trots att jag inte heller spelade så bra lyckades jag vinna matchen. Jag vet inte om Pitch Black störde honom eller inte men han hade i alla fall inget bra läge. Dock slog han et bra slag i 3.e seriens ruta 9 men lämnade då 7-10 kvar och då hade jag råd att tömma sista rutan. Ingen direkt välspelad match, men seger!!
Match 7, topp 12 (nyoljat):
Vinst mot EJ Tackett, 639-608.
Jag vet att urethane klot kan förändra banan ganska ordentligt och det var största anledningen till att jag valde att spela vidare med den i denna matchen, jag vill defintivt inte utmana EJ när det gäller att skruva. Han är en av de hetaste spelarna på touren men det syntes inte i serie 2, precis som jag hoppats såg hans klot inte alls ut som de gjort tidigare när det inte spelats urethane. Han lämnade hål efter hål, testade klot efter klot och det kom skapligt många svårdommar ur den lilla munnen:-) Jag hade helt ok läge och ledde med hela 90 pinnar efter 2 serier, då tror man ju att saken är klar. Men då hittade han in, spärr och sedan en massa strike och jag hade tappat lite fokus. Tankarna börjar skena och det kan gå fort, strajkar han ut måste jag slå 201. Ett tag såg det svårt ut man jag lyckades spärra ett par tuffa uppställningar och så dubblade jag rut 7-8:a, så det blev inga måsten på slutet. Men han slog 279 och jag hade tur att han inte flyttade så långt in som han gjorde tidigare, då hade jag kanske åkt ur. Nu blev det EJ som fick respass och jag vidare till topp 8:a!!!
Match 8, topp 8 (nyoljat):
Vinst mot Jason Belmonte, 659-646.
Att möta världens bästa bowlare i tävlingen som han vunnit de senaste 3 åren är ju ingen direkt lätt uppgift, men även detta gick vägen denna dag! Det gälelr att ha mycket flyt för vinna matcher och få möta "rätt" spelare på rätt banpar eller rätt tidpunkt. Jag fick helt klart möta Belmo i rättan tid, han hittade inget bra läge och såg lite stressad ut, speciellt efter att jag bytt bort urethanet mot min Lock och den så riktigt bra ut. Så bra som han är så blev det jämnt trots att han inte hade något bra läge, jag behövde strike i sista rutan för att stänga ute honom och lykades lite turligt strajka på en tunnträff!! Såklart ganska nervöst men jag lyckades i alla fall slå ett tillräckligt bra slag och Belmos försök att vinna 4:a år i rad tog slut nu, lite snöpligt för honom men väldigt kul för mig!!
Match 9, topp 6 (nyoljat):
Förlust:-(
Chris Loschetter 720, till stegfinal som nummer 3.
Wes Malott 687, till stegfinal som nummer 4:a.
Tom Daugherty 679, till stegfinal som nummer 5.
Jag 616, missade stegfinalen och slutade 6:a.
Under alla matcherna har jag tagit väldigt många bra beslut, ett fel beslut kostar ofta mycket och man har inte råd med många innan man är ute ur leken. Att förlora första matchen gör också att vägen blir otroligt lång, detta var alltså match 9 (serie 25-27 på 2 dagar!) och såklart börjar kroppen och knoppen att känna av detta. Men chansen att ta sig till TV finalen och adrenalinet gör att man inte tänker på det just då.
Tyvärr tog jag inte rätt beslut under denna macthen, jag började med Pitch Black igen i förhoppningen att banorna skulle bli lite luriga för de andra men denna gången funkade det inte. Det istället blev det rätt fint läge efter 2 serier och då var jag fortfarande med i matchen men det var nu jag skulle bytt boll, jag gjorde det försent och när 3 så bra spelare får chansen under tiden de har bra läge i banan så duger det nte att vara 4-5 rutor för sen med bollbytet. De körde helt enkelt ifrån mig och jag var egentligen borta när det var 3-4:a rutor kvar.
Att sluta 6:a (av 417) i den här tävlingen (PBA Major) är riktigt surt men efter att ha förlorat första matchen och gått hela vägen på förlorar sidan måste jag vara nöjd ändå. Ett riktigt bra försök att nå hela vägen, men det räckte inte riktigt.
Tävlingen vanns av Anthony Simonsen 19 år gammal är han nu den yngsta någonsin att vinna en major på PBA touren! Ytterligare en 2-hands spelare som kan bli väldigt bra (är ju redan grymt bra), han använde Storms Optimus Solid i TV finalen.
|